vid mitt 6.e och senaste besök på denna underbara strand. Alltså inte den första som de flesta finner, äter lunch och återvänder. Det är den stora som är målet. Man behöver då efter de 700 metrarna upp och ned bara gå längs havet en bit. Vid lågvatten rundar man klippan mellan två vågor. Vid tillfälle i mars, hade en storm farit fram och spolat bort det mesta av den första stranden. Att runda klippan hade blivit hopplöst då sanden försvunnit så att det vid lågvatten gick till midjan. Stora klippblock hade också ramlat ned just vid passagen. Att ta med en packning som inte var förseglad var omöjligt. Vi skrinlade tanken på en romantisk 4 dagars camping under stjärnorna och beslutade återvända till bilen i soluppgången. Faran i egenskap av Calima hade kommit över oss. En värmebölja med 40-45 grader och 740 höjdskillnadsmeter kan vara livsfarlig. Det finns bra vatten här, det vet inte alla. Min väninna samt hunden och jag tog med 5,5L för att gå en väg som jag klarat strax under 2 timmar. Den tog 5 timmar i hettan. Allt vatten gick åt och hunden varnade och vägrade och varnade vid flera tillfällen. Väninnan höll på att svimma ett par gånger. Och i efterhand fick jag berättat för mig hur en kroatisk tjej mött två personer iförda badtofflor klockan halv-ett. De var på väg uppför. Hon beordrade dem att vända.
De hade 0,5L vatten var, vilket räcker en väg på morgonen. De hade inte kännedom om att det fanns vatten på andra sidan och sannolikt ingen aning om vilka vedermödor det blir att gå där med uppslitna tår och trasiga fotknölar. Jag fick också reda på att stigen tagit 5 dödsoffer i modern tid. Kolla vädret, gå tidigt i kraftiga skor och ta med mycket vatten samt vägmat. Bra vandringsmat tycker jag är russin, nötter och apelsiner. Om man övernattar här flera nätter så gäller ris, rökt kött, korv och tonfisk på burk.