Vill ni uppleva ett riktigt bra All Inclusive-hotell, välj något annat. Monachus borde istället kallas ”Helpension Plus” eller ”All Inclusive Light”, eftersom *all* mat bara serverades på fasta tider, även det som kallas ”snacks” Många har skrivit att man måste kunna tyska för att kunna göra sig förstådd, men det är en sanning med modifikation. De är dåliga på tyska också. Det finns många smådetaljer man kan irritera sig på: - Strandhanddukarna är för korta, så man klibbar fast mot galonmadrasserna de har på solstolarna vid poolen och stranden, om man inte skaffar extra handdukar, vilket hotellet *inte* lånar ut. När vi frågade om det gick att *hyra* extra strandhanddukar sa receptionen blankt nej, och sa att vi kunde gå till den lokala marknaden och köpa ett par. - De tar 5 kr för varje handduksbyte (50 cent) - Alla priser står bara i Euro, fastän varken Turkiet eller Sverige är Euro-länder - Grannhotellets (Commodore Elite, systerhotell till Monachus) gäster kom ibland och lade sig på Monachus solstolar, fastän det tidvis var ont om plats Till skillnad från andra All Inclusive vi varit på, så var de värdelösa på att blanda drinkar (utom möjligen de med importerad sprit, vilket de ville ha betalt för, så det testade vi aldrig), så vi tog saken i egna händer och beställde in lite olika lokala likörer, spritsorter och läsk för att blanda själva. Apelsinlikör och Fanta funkade ganska bra. Därför såg vi särskilt fram emot Cocktail-partyt som skulle ”ingå” i paketet, men det blev en besvikelse. Att det ”ingick” innebar bara att de dukade fram fler bardiskar, men tog ändå betalt för ”findrinkarna”. Visserligen till rabatterat pris, men inget man räknar med på All Inclusive. De flesta i personalen verkade trötta och irriterade, men det kunde ju bero på att det var i slutet på säsongen (augusti-september). Några som hade humöret uppe hela tiden var Demet, Ediz och Tevfik bland serveringspersonalen, och Suleyman på stranden, som alltid hade ett leende på läpparna. Killarna i receptionen var nästan otrevliga, bland annat ville de först inte boka in oss på a’la carte-restaurangen, fastän det stod på Apollos hemsida att det skulle ingå en gång per vistelse. Väl på a’la carten fick vi lax fast vi beställt svärdfisk. Vi gissar att de tror att Sword Fish betyder lax… Det finns ju positiva saker också. Att det var en bit att gå från hotellet till stranden funkade okej, eftersom de ändå hade en egen strand med bar och fria solstolar. Vi hade aldrig problem med att hitta lediga solstolar, även om det ibland blev lite trångt. Det var en makalöst fin sandstrand, ganska långgrund, men på tok för mycket folk! Man kunde knappt vända sig i vattnet utan att slå i någon luftmadrass. De hade en helt okej lunchbuffe i strandbaren och lyckades nästan variera sig från dag till dag. Det blev lite skralare utbud andra veckan (vi var där två veckor), men som sagt, det funkade. Första veckan var det i princip inga köer alls, andra veckan var tydligen specialerbjudande för pensionärer och barnfamiljer, för vid varje klockslag då något nytt skulle serveras (som sagt, fasta tider på all mat), flockades de som lämlar till trågen, så ville man ha annat än resterna fick man hålla sig framme. Man kan missa att de serverar likör, sprit och vin även i strandbaren, eftersom det var självservering på allt annat (öl, läsk, juice, kaffe, mat). Det verkade nästan som att de ville hålla det hemligt att det fanns annat också, för det stod ingenstans, utan man måste fråga efter det om man exempelvis ville ta en likör till kaffet, eller ett glas vin till lunchen. Vi såg inte särskilt många ”shower”, men vi gissar att det inte var så mycket att missa. De vi såg var väldigt amatörmässiga, mer som att någon till en firmafest tagit på sig att hitta på några fåniga lekar, eller roliga timmen på lågstadiet. Det var som tur var ganska smidigt att ta sig med Dolmus till Side (3 TRL) eller Kumköy (2 TRL). Om man gick till stora huvudvägen vid Evrensekis eget lilla shoppingcenter, så fanns det till och med en liten busshållplats för dem, vilket vi inte sett på andra ställen. Här borde resebyrån (vi hade Apollo) kunnat informera bättre om Dolmus och Side. I Kumköy steg man av i en korsning, så var man i ena änden utav den stora shoppinggatan. När man skulle hem, viftade man in en Dolmus till Evrenseki på precis motsatta sida i samma korsning. Åker man med Dolmus till Side blir man avsläppt på deras stora Dolmus-hållplats, inte långt från där restaurangstråket började. Om man däremot åker till Side för att shoppa har man fortfarande minst en kvarts gångväg kvar! Där hade exempelvis Apollo kunnat informera om att det går en skyttelbuss till ”antika Side” där shoppingen finns (1 TRL), som är lika enkel att ta tillbaks till busshållplatsen. Det var inte förrän tredje gången i Side, som vi själva upptäckte den möjligheten. Men ärligt talat, vi gjorde den bästa shoppingen varken i Kumköy eller Side (dit kan man åka bara för att se ställena en gång), utan runt hörnet! Om man i Evrenseki går huvudgatan i riktning mot Side, finns bara runt kröken ett annat shoppingcenter, där de har precis samma saker som i Side eller Kumköy.…